Strimman 2011-12: Psykologi i vår tid
Människan har i alla tider varit nyfiken på sitt eget och andras beteende. Hur kan man förstå och underlätta problem genom livet? Årets Strimmaföreläsningar bjuder på aktuell forskning som studerar olika aspekter av mänskligt beteende och utveckling.
TV-inspelningar
Många av Strimmaföreläsningarna har spelats in av ett TV-team. En del av föreläsningarna under läsåret 2011-2012 kommer också att spelas in.
Värd 2011-2012
Värd för Strimma-föreläsningarna 2011-2012 är Psykologi och temat är Psykologi i vår tid. Presentatör är Gisela Eckert, lektor och forskare inom utvecklingspsykologi.
Ämnet psykologi vid Linköpings universitet finns vid två avdelningar inom institutionen för beteendevetenskap och lärande: Kognition, utveckling och handikapp (CDD) och Klinisk- och Socialpsykologi (CS). Här finns såväl psykologprogram, psykoterapeutprogram som fristående kurser i psykologi. Forskning finns inom områdena utvecklingspsykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, pedagogisk psykologi, neuropsykologi och kognitiv psykologi.
Program
Nyhet! Vid varje tillfälle är det två stycken föreläsare.
Tisdagen den 6 september 18.00-19.30
Vad spädbarnet behöver: Trygghet och minne!
Vad är trygghet? Hur blir barn trygga och vilken roll spelar föräldrarnas egna erfarenheter av nära relationer? Anknytningsteorin ger en förklaring till hur trygghet uppkommer hos spädbarn och vilken betydelse den har för barnets fortsatta utveckling och personlighet.
Spädbarnets minnesförmåga är mycket större än vad vi tidigare trott. Förmågan att forma vanor och att lära sig av sina erfarenheter finns med andra ord redan från början. Som vuxen kan man därför undra varför vi glömmer vår barndom när spädbarnet minns så väl.
Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi och Anneli Frostell, lektor i psykologi
Tisdagen den 18 oktober 18.00-19.30
En huligan gör ingen kravall
Varför uppstår konfrontationer och kravaller i samband med demonstrationer och sportevenemang? Vanliga föreställningar är ofta att det är bråkstakar och egenskaper hos de som samlats som är den huvudsakliga orsaken, men vad säger forskningen? Föreläsningen baseras på ett mångårigt forskningsprojekt om vad som händer när stora grupper samlas; varför vissa urartar och övergår i kravaller medan andra kan fortlöpa fredligt. Del av föreläsningen kommer att fokusera på en specifik studie av hur LHC- och AIK-supportrar agerar i samband med match. Spelarna på isen kämpade om att vinna matchen, men det var inte den enda kampen som pågick. Vid sidan av isen spelades en match i matchen mellan supportergrupperna. Hur det gick i matchen på isen vet vi, men vad hände egentligen på ståplatsläktaren?
Michael Rosander, lektor i psykologi & Sara Vestergren, masterexamen i Psykologi
Tisdagen den 29 november 18.00-19.30
Empati i vår tid – vilka väljer vi att hjälpa?
Många människor är i behov av hjälp, men trots detta väljer vi bara att hjälpa vissa. Hur kommer sig detta? Vilka väljer vi att hjälpa? Varför? Ofta förutsätter vi att de synsätt och värderingar som vi själva har är de enda sanna och riktiga. Vi sätter alltså vår egen kultur i centrum och betraktar och bedömer världen utifrån vår egen position och erfarenhet. Kan empati motverka egoism och etnisk trångsynthet?
Forskning visar även att människor är speciellt benägna att hjälpa andra när deras öden, behov eller personhistoria beskrivs på ett sätt som väcker känslor. Känslor av sympati är alltid störst för en enstaka individ medan om antalet individer i behov av hjälp ökar så minskar paradoxalt nog vår vilja att hjälpa. Vår förmåga att känna medkänsla verkar alltså vara begränsad. Hur kan vi motverka denna form av känslotrubbighet och agera för de som är i störst behov av hjälp?
Daniel Västfjäll, lektor i psykologi & Chato Rasoal, lektor i psykologi
Tisdagen den 24 januari 18.00-19.30
Del 1: Varför utövar vissa våld?
Hur kan man ge sig på och misshandla en annan människa? En taskig barndom, droger, kvinnoförakt, influenser från dataspel, socialt utanförskap, maktbegär – det råder ingen brist på teorier om orsakerna till förekomsten av misshandel. Forskningen har hittills framför allt fokuserats på att kartlägga riskfaktorer som hänger samman med våldsutövande, men få studier finns kring de psykologiska mekanismer som ligger bakom en människas benägenhet att ta till våld.
Clara Möller, doktorand i psykologi
Del 2: Terapi på nätet, är det möjligt?
Under senare år har internetbehandlingar prövats mot ångest och depressioner, tinnitus och sömnstörningar, trassliga relationer och mycket annat – ofta med goda resultat. I praktiken går det till så att deltagaren under 2 månader får gå igenom ett behandlingsmaterial som tills stora delar består av text men där man även får stöd från en behandlare. Under föredraget kommer fler exempel ges på hur modern informationsteknologi kan användas i behandling.
Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi
Tisdagen den 7 februari 18.00-19.30
Hur hjälper vi barn som har svårt att lära sig läsa eller räkna?
Att kunna läsa är en förutsättning för att kunna tillägna sig kunskap inom de flesta ämnen i skolan. Kraven på läsförmågor ökar också i samhället. Även räknefärdigheter är viktiga för framtida skolframgång och i vuxenlivet. Relativt många elever riskerar samtidigt att få problem med att lära sig läsa eller räkna. Föreläsningen kommer att handla om hur dessa olika svårigheter kan beskrivas och hur vi kan anpassa undervisning i läsning och matematik till olika elevers varierande behov. Forskning kan i dag säga en hel del om hur detta bör gå till.
Stefan Gustafson, lektor i psykologi & Rickard Östergren , doktorand i psykologi
Tisdagen den 20 mars 18.00-19.30
När jag inte hör – om annorlunda hörsel
Med nedsatt hörsel, i bullriga miljöer, eller med ökande ålder hör vi inte så snabbt och smidigt som vi önskar. Det finns individuella skillnader i att kunna lagra information under kort tid och samtidigt kunna ignorera andra störande faktorer. Dessa bidrar till hur väl man ändå kan rekonstruera och förstå vad som sagts.
Cochleaimplantat (CI) är högteknologiska hörselhjälpmedel som gör det möjligt för döva och gravt hörselskadade personer att uppfatta ljud och tal. Både vuxna och barn som hört tidigare men förlorat sin hörsel kan få CI, liksom barn som föds döva. Den hörsel man får genom CI skiljer sig på många sätt från normal hörsel.
Jerker Rönnberg , professor i psykologi & Malin Wass, postdoktor i handikappvetenskap
Föreläsningsserien Strimman arrangeras av
Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet, i samverkan med
Akademiska föreningen och Folkuniversitetet. Fri entré till samtliga
föreläsningar. Välkomna!
Vägbeskrivning och kontakt, se Strimmans sida på liu.se



