Att tvingas le tär på krafterna

Men inte om man tänker på något roligt

proffsigtOm man lyckas tänka på något roligt går det bra att le på beställning.

En studie av busschaufförer i USA visar att det inte lönar sig att låtsas vara glad. För då blir man mindre glad. I två veckor följde forskarna en grupp bussförare. Att kunna le mot passagerare ingår i deras jobbuppgifter. Men många gick av sina skift olyckliga; att försöka dölja sina känslor och le hela dagen tärde på krafterna. De påtvingade leendena fick negativa känslor under ytan att upplevas som ännu mer påträngande. Däremot var professionella leenden inga problem för dem som lyckades framkalla glada tankar och behagliga.

Joanna Rose





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sjuttiosju med siffror i fältet här

Solsken 2011-11-03 14:07
Det här förklarar delvis varför jag började hata människor i allmänhet när jag arbetade inom service. Det var dessutom fruktansvärt när folk kom fram till mig och berättade att jag var så himla gullig och glad och att det gjorde deras dag bättre. Har aldrig känt mig så missunnsam i hela mitt liv! Tror ärligt talat att det är direkt skadligt att jobba som busschaufför/servitris/butiksbiträde i mer än ett par månader. Det beror säkert också på att det i dessa yrken finns en inbygd hierarki där konsumenten har makten.
Johanna Linder 2011-07-01 12:53
ja det förstår jag verkligen! Anatar att det är så för nästan alla som jobbar i serviceyrken...
Sofie 2011-06-18 14:45
Intressant, med tanke på att jag arbetar på en stormarknad där jag förväntas le och bjuda på mig själv dagarna i ända. De dagar jag mår bra är det inga problem. De dagar jag har ont i själen känns som det som att göra våld på mig själv att gå runt och se lycklig ut. Man blir verkligen helt slut!