Språk är knutet till identiteten

Fråga:

Vad kan det vara för psykologiska krafter som ligger bakom språkstridigheterna i Finland, där man vill få bort den så kallade tvångssvenskan, det vill säga den obligatoriska svenskundervisningen, för de finskspråkiga skolbarnen? Finland är officiellt tvåspråkigt. Hur kan ett så litet land ha råd med att splittra sig i denna fråga? Borde de inte hålla samman i stället och se det positiva med att kunna många språk?

– Ann-Katrin Hellberg, svensk och bosatt i Finland sedan tio år

Svar:

Ja, det kan man tycka. Svaret handlar nog om att ett språk inte bara är ett medel att kommunicera med och förmedla kunskaper och tankar. Språk är också starkt knutet till identitet – kulturell, nationell, regional, religiös, etnisk, social. Detta är orsaken till känslosvallet och striderna.

Samma strider pågår runtom i världen. Språk värderas faktiskt oupphörligen utifrån icke-språkliga kriterier. Belgien är ett aktuellt exempel.

I länder över hela världen har barn lärt sig att inte tala sitt språk för att detta haft en negativ stämpel. I Sverige har finska grupper under långa tider varit nedvärderade, och sådant har slagit hårt mot viljan och förmågan att tala finska. Mängder av finsktalande barn i Sverige har vägrat att använda sitt språk på grund av att det har varit så nedvärderat.

I Finland förknippades svenska språket länge med överheten. Det är nog någonstans där man ska söka svaret.

Gunilla Ladberg filosofie doktor i pedagogik.