Skräddarsydd information om miljön är mer effektiv


Fråga:
Hur kan människan ha så mycket kunskap om miljön och ändå inte agera utifrån den kunskapen?
– Petra



Svar:

Detta område har undersökts en hel del inom psykologisk attitydforskning och miljöpsykologi. Kort kan man säga att för att vi ska handla på ett visst sätt krävs det att vi är motiverade att göra det. Motivation kan komma inifrån individen, genom att vi har grundläggande värden som vi försöker följa, eller utifrån, från sociala normer eller genom belöningar eller bestraffningar.

Kunskap kan ses som själva förutsättningen för motivation. Om vi inte känner till att det finns ett problem kommer vi inte heller vara motiverade att försöka göra något åt det.

Men det är inte alltid som kunskap leder till att vi blir motiverade, och även om vi har motivation att handla finns en hel del psykologiska barriärer som kan hindra oss från att bete oss miljövänligt. Några av dem är att vi inte tror att våra handlingar kommer att ha någon påverkan, att vi har svårt att ändra våra vanor eller att vi tycker att det blir för stora uppoffringar.   

Detta är också en av anledningarna till att allmänna informationskampanjer ofta får så begränsad effekt på hur människor beter sig. Det finns däremot en hel del sätt som har visat sig fungera för att förändra beteenden. Av dem an jag nämna att ge skräddarsydd information anpassad kan jag nämna att ge skräddarsydd information anpassad till individens eller hushållets förutsättningar, att ge feedback på vilket resultat som olika handlingar ger samt att använda olika former av belöning eller bestraffning.

Den som vill förändra beteenden måste först analysera vilka barriärer det finns för ett visst miljöproblem och sedan använda passande åtgärder för att undanröja dessa. Alternativt kan man genomföra en rad olika åtgärder på en gång.

Ett bra exempel från ett annat område är rökning: Trots att de flesta rökare har en hel del kunskap om rökningens skadeverkningar fortsätter många att röka. Inom detta område används en rad olika statliga interventioner samtidigt, till exempel förbud mot att röka på allmänna platser och restauranger, information som ges i anslutning till beteendet (texter om risker med rökning trycks på cigarrett-askar) och bestraffning (i form av tobaksskatt).


Andreas Nilsson lektor och forskare vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtionio med siffror i fältet här