Så skiljer du hokus pokus från seriös terapi

Den enkla tumregeln för att sortera upp i den vildvuxna floran av terapier är dessvärre inte så enkel. Det beror på att det är så många faktorer utöver behandlingen som bestämmer om den hjälper eller inte.

Sjukdomen som behandlas har ett naturligt förlopp – vid vissa sjukdomar, till exempel förkylning, räknar man med att bli helt frisk inom några veckor, medan andra sjukdomar är mer ihållande och kommer och går under längre tid. Också enstaka anpassningsstörningar (krisreaktioner) har mycket god prognos, även om de tar längre tid på sig än förkylning.

I allmänhet söker man inte hjälp förrän man mår som sämst, och då är chansen stor att man blir bättre oavsett vad man gör. Detta fenomen är förmodligen den viktigaste förklaringen till att så många ineffektiva och rent av farliga behandlingar hållit sig kvar inom medicinen så länge – tänk till exempel på åderlåtningen, som var standardbehandling i mer än ett årtusende.

Ett annat skäl till att man blir bra av en ineffektiv behandling är placeboeffekten, där patientens och behandlarens förväntningar samverkar till ett positivt resultat. Placeboeffekten är ingen inbillning, den går att registrera på många sätt, bland annat med moderna så kallade imagingmetoder för avbildning av hjärnan.

För att förvissa sig om att det är behandlingen och inget annat som har effekt har man sedan 1950-talet använt sig av den så kallade randomiserade kontrollerade prövningen (RCT). Den går ut på att man jämför grupper av patienter som slumpas till antingen den behandling som prövas eller till en kontrollbehandling, som kan vara placebo eller någon annan känd behandling.
För att säkerställa att en behandling har effekt krävs flera väl genomförda randomiserade studier som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter. I Sverige granskas dokumentationen av SBU, och man kan gå in på deras hemsida för att få besked om deras bedömning av behandling av olika tillstånd. Den internationella motsvarigheten till SBU är Cochrane-samarbetet.

Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri, verksam vid Stress rehab kids, Danderyds sjukhus.