Psykiatri

Så funkar autism

Fråga:
Hur bör man förhålla sig till en person med autism?

– Autist i vänkretsen


Svar:

Människor med autism är inbördes mycket olika beroende på om de har mild eller svår autism och om de har någon annan sjukdom samtidigt, till exempel psykisk utvecklingsstörning (kraftigt nedsatt begåvning).

Den som har fått diagnosen autism har nedsatt förmåga att interagera socialt och att kommunicera samt ett begränsat och stereotypt beteende.

Nedsatt förmåga att interagera socialt innebär bland annat svårigheter att använda ögonkontakt, miner och gester för att förmedla information, svårigheter att etablera kamratrelationer, ovilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra samt bristande ömsesidighet. 

Exempel på nedsatt förmåga att kommunicera är svårigheter att inleda och upprätthålla ett samtal, stereotypt tal med många upprepningar och för barn brist på varierad, spontan låtsaslek.

Ett begränsat och stereotypt beteende kan i sin tur ta sig uttryck i begränsade intressen, beroende av rutiner samt olika motoriska manér, till exempel att vifta eller vrida händerna.

Autism ses som en kognitiv funktionsnedsättning. Beteendeavvikelserna kan alltså förklaras med att hjärnan tolkar sinnesintrycken på ett annorlunda sätt.

Människor med autism har svårt att inta andras perspektiv. De har svårt att förstå hur andra tänker och känner och utgår därför från sina egna känslor. Detta förklarar svårigheterna med social interaktion och kommunikation.

Vidare har människor med autism svårigheter att se sammanhang och upplever därför världen som fragmentarisk. De har också svårt att organisera och planera sitt beteende, att vara flexibla och tänka om, vilket förklarar det begränsade stereotypa beteendet.

Med denna bakgrundskunskap blir det lättare att förstå och bemöta människor med autism.

Många kan känna igen sig i något eller några av problemen ovan. Fyra procent av befolkningen anses ha autistiska drag. De flesta kan dock kompensera svårigheterna och vardagen blir därför inte problematisk. Med detta kan man dra slutsatsen att det handlar om en gradskillnad inte en artskillnad.

Snarare än autister är vi alla människor – och en del har autism.

Agneta Nydén, docent, legitimerad psykolog, specialist i neuropsykologi.



Sök bland frågor och svar

Fler Frågor och svar


Så lika är autism och schizofreni