Några få är tondöva

Personer som inte sjunger så bra eller inte alls vill sjunga beskriver sig ofta som tondöva. Sångpedagoger har dock visat att många underskattar sin förmåga. Sångförmågan kan förbättras väsentligt genom individuellt anpassad träning.

Det finns dock ett litet antal personer, uppskattningsvis några få procent av befolkningen, med så kallad medfödd amusi (congenital amusia), vilket framför allt innebär brister i förmågan att uppfatta små tonhöjdsskillnader (mindre än en halvton) och att uppfatta riktningen (uppåt eller neråt) av tonhöjdsförlopp i melodier.

Neurologisk och musikpsykologisk forskning om detta pågår bland annat i Montreal, Kanada. Ett särskilt test, The Montreal battery of evaluation of amusia (MBEA), mäter personers urskiljning och igenkännande av speciellt konstruerade melodier och rytmer. Personer med (självrapporterad) amusi presterar avsevärt sämre i detta test än personer med ”normal” musikalisk förmåga.

I ett kompletterande test av förmågan att uppfatta emotionella uttryck i musik (till exempel glad eller sorgsen musik) presterade amusiska personer däremot lika bra som kontrollgruppen. Inställningen till musik bland amusiska personer tycks variera mycket. En del tycker att musik är obehagligt, andra kan njuta av musik.

Den neurologiska bakgrunden till amusi är ännu föga utforskad. Nyligen publicerade studier tyder dock på att abnormiteterna i amusi kan kopplas till helt andra områden i hjärnan än auditiva cortex (hörselcentrum).