Kbt fungerar även vid generaliserad ångest

Utmärkande för generaliserat ångestsyndrom, GAD (från engelskans generalized anxiety disorder) är en närmast kontinuerlig och okontrollerbar oro inför framtida fruktade katastrofer. Liksom för andra ångestsyndrom kan kärnan i GAD förstås ur ett evolutionärt, funktionellt perspektiv: det är naturligtvis bra för individens överlevnad att i förväg tänka ut möjliga negativa utfall av kommande händelser. Men om detta system är överaktivt, blir varje planerad aktivitet en plåga och varje oväntad händelse en katastrof. Om barnen är sena från skolan så betyder det ”självklart” att de har blivit överkörda, om föräldrarna inte hört av sig på några dagar så måste det innebära att de har blivit allvarligt sjuka, ett brunt kuvert i brevlådan betyder dåliga nyheter från någon myndighet och så vidare i all oändlighet.

Denna konstanta oro översätts även i en ständig kroppslig anspänning, vilket gör att individer med GAD regelmässigt har olika kroppsliga besvär, såsom muskelvärk i en eller flera kroppsområden, spänningshuvudvärk och orolig mage och tarm.

Vi föds med olika grad av ångestkänslighet, och uppväxtmiljö och livsupplevelser påverkar oss vidare så att vissa, cirka fem procent av befolkningen, utvecklar GAD någon gång under livet.

Liksom vid andra ångestsyndrom vilar behandlingen på två grundpelare: serotoninpåverkande läkemedel (SSRI) och kognitiv beteendeterapi, antingen var för sig eller i kombination. Behandligen visar likartade resultat: cirka 50 procent av de patienter som behandlas blir bra eller betydligt förbättrade vid en första behandling. Kbt räknas som ett förstahandsalternativ på grund av mindre biverkningar och bättre långtidseffekter än läkemedel.

Sergej Andréewitch, psykiater, överläkare vid mottagningen för internetpsykiatri och tvångssyndrom vid Psykiatri sydväst, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.