Humor beror på sammanhanget


Fråga:
Finns det något som alla skrattar åt eller är humorn individuell? Har märkt att man känner sig bortgjord både om man skrattar när andra inte gör det och när man inte skrattar med sällskapet. Det verkar vara väldigt olika vad man tycker är roligt. Varför är det så?

– Ha Ha



Svar:

Humor varierar nationellt, socialt och mellan olika individer. Ungdomar som är födda i Chile och har vuxit upp i Sverige har berättat om semesterresor tillbaka till födelselandet. Trots att de har behärskat språket har de inte förstått vad ungdomarna där skrattar åt. Man måste förstå sammanhanget.

Humor förändras också över tid. Filmkomiker som Helan och Halvan och slapsticks med komiska slagsmål har i dag förlorat i popularitet.

Men även om många numera betackar sig för lyteskomik är det fortfarande en populär genre. En variant är manliga skämt om kvinnor. En annan är att driva med minoriteter eller med andra nationaliteter. Så kallade Norgevitsar i Sverige har ofta samma innehåll som de Sverigevitsar som norrmän skrattar åt. I båda fallen beskrivs ”de andra” som kolossalt löjliga.

Åtskilligt skämtande förutsätter förhandskunskaper. Poängen är då underförstådd. Dit hör ofta skämt som bygger på språklig komik, lek med ord.

Många människor uttalar sig också skämtsamt bland vänner om erfarenheter som samtliga närvarande är förtrogna med, men som oavsiktligt ställer den tillfälliga gästen utanför. Att enkelt förklara ”vad det var som var så roligt” låter sig inte alltid göras.


Åke Daun professor emeritus i etnologi, särskilt europeisk, specialiserad på psykologisk antropologi.





(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sextiosju med siffror i fältet här