600 rättspsykiatriska undersökningar görs varje år
– Mårten
En person som har gjort sig skyldig till ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning får inte dömas till fängelse utan ska av domstolen överlämnas till rättspsykiatrisk vård.
Som underlag för ett sådant beslut krävs att domstolen inhämtat en medicinsk bedömning av personen i form av en rättspsykiatrisk undersökning (RPU) eller ett så kallat paragraf 7-intyg, vilket är en mindre undersökning utförd av en särskilt förordnad läkare. Det är domstolen som begär undersökningen, men både åklagare och försvarare kan vara den som tar initiativet, och en RPU utförs vanligen efter rekommendation i en paragraf 7-undersökning.
I Sverige genomförs cirka 600 rättspsykiatriska undersökningar per år, och dessa utförs av en rättspsykiatriker (läkare), en psykolog, en kurator och vårdpersonal i ett lag. Kuratorn samlar ihop allt underlag rörande den misstänkte och skriver en socialutredning. Psykologen gör sin bedömning i ett eget utlåtande efter samtal och tester av olika slag. Vårdpersonalen beskriver hur den intagne fungerar på avdelningen, och läkaren gör de medicinska undersökningarna och ansvarar för det slutliga rättspsykiatriska utlåtandet. Om personen är häktad är han eller hon intagen på den rättspsykiatriska undersökningsenheten under undersökningstiden. Undersökningen får då pågå i högst fyra veckor.
I fall någon av parterna i den rättsliga processen är tveksam till resultatet av den rättspsykiatriska undersökningen kan man få den granskad i Socialstyrelsens rättsliga råd.
Rättsliga rådet är inget överprövningsorgan i strikt juridisk bemärkelse, men på så vis ges ändå möjlighet till en second opinion.
Peter Johansson legitimerad psykolog och filosofie doktor i psykologi; arbetar på riksmottagningen Kumla



