Nyheter fr�n Modern Psykologi

Psykologer l�ser Tomas Transtr�mer

Tue, 22 Nov 2011 13:37:50 +0100

Inf�r Nobelpriset

Med anledning av att f�rfattaren och psykologen Tomas Transtr�mer tilldelats Nobelpriset i litteratur arrangerar Psykologer l�ser b�cker en Tomas Transtr�mer-special p� Kulturhuset i Stockholm.

Tomas Transtr�mer uppm�rksammas ofta f�r sin skildring av naturen och existensen. Men f� k�nner till att Transtr�mer under stora delar av sitt f�rfattarliv �ven varit verksam som psykolog. Fragment av hans psykologiska yrkesliv v�vs p� ett skickligt vis in i m�nga av hans verk. Anstalter, mottagningsrum och m�ten passerar med en uppenbar k�nsla f�r n�rvaro.

N�r Psykologer l�ser Tomas Transtr�mer arrangeras i H�rsalen p� Kulturhuset st�r det psykologiska perspektivet i centrum. Vi har bjudit in n�gra v�lk�nda psykologer f�r att diskutera och analysera Transtr�mers verk. Vad h�nder n�r man l�ser Transtr�mer ur ett psykologiskt perspektiv? Kan man f� tr�st och hj�lp av hans poesi? Eller bota sin �ngest och uppn� mindfulness?

Kv�llen inleds med uppl�sning av Samuel Fr�ler. D�refter f�ljer ett samtal mellan poeten och psykologen Ulf Karl Olov Nilsson, psykologen och f�rfattaren Anna K�ver samt Per Naroskin, psykolog som �ven �r k�nd fr�n Spanarna i P1. Moderator �r Jonas Mosskin, frilansskribent och blivande psykolog.

Tid: Kl. 19.00, 29 november

Plats: Kulturhuset, H�rsalen�

Entr� 120 kr och biljetter k�per du p� Kulturhusets webbplats, i biljettkassan p� v�ning 0 eller p� telefon 08-508 315 08.

Psykologer l�ser b�cker genomf�rs i samarbete med Psykologf�rbundet och tidningen Modern Psykologi.��

Varmt V�lkomna!

Jonas Mosskin & Jenny J�gerfeld

***

L�s ocks� Jonas Mosskins spaning efter psykologin i Transtr�mers poesi (Modern Psykologi 6/11)

PS: G� med i Psykologer l�ser b�cker p� Facebook. 1 december avslutas s�songen med Luke Rhinehearts kultbok T�rningsspelaren. G�st d� �r psykoanalytikern och f�rfattaren Tomas B�hm. Missa inte heller Psykologer tittar p� film 22 november. D� visas Dolt Hot, av Michael Haneke. Du kan redan nu k�pa biljetter till filmvisingen
�
Kontakt:��
Jonas Mosskin�� Jenny J�gerfeld
www.mosskin.se�� www.jennyjagerfeld.se

twitter: @jonasmosskin

Ta psykologisk hj�lp av facebook

Thu, 20 Oct 2011 16:48:49 +0200

Sex tips om hur du kan dra nytta av ditt beroende av facebook.

Med hj�lp av psykologiska kunskaper kan du� dra nytta av ditt Facebookberoende. Dina beteenden, attityder och v�rderingar sprider sig snabbt i ditt sociala n�tverk. F�rfattarna till boken Connected (2010) menar att vi p�verkar v�ra v�nners v�nner i upp till tre led. N�r du b�rjar l�ptr�na och sprider ditt nya intresse med statusuppdateringar och foton, kommer kanske n�gon av dina v�nner att haka p� och b�rja g�ra samma sak. Sannolikt kommer n�gon av deras v�nner ocks� pl�tsligt att bli sugen p� l�pning, utan att veta varf�r.

� Linda Backman/Niklas Laninge

Skolklassens hierarki g�r oss sjuka f�r livet

Thu, 20 Oct 2011 16:09:15 +0200

Mindre popul�ra elever sjukare som vuxna

Elever som har f�rre v�nner och �r mindre popul�ra �n sina klasskamrater f�r s�mre h�lsa som vuxna. Det visar en avhandling vid ett centrum f�r h�lsostudier som �r ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet.

� Men situationen i klassrummet verkar p�verka alla. Elever i klasser med stora skillnader i status m�r �verlag s�mre som vuxna, oavsett hur popul�ra de sj�lva var under skoltiden, ber�ttar Ylva Almquist som har skrivit avhandlingen.

� Man b�r allts� fokusera mer p� det sociala samspelet i skolan. Det �r barnens arbetsmilj� under l�ng tid och f�r konsekvenser p� sikt, s�ger Ylva Almquist.

De som har l�gre status i klassen l�per st�rre risk att som vuxna l�ggas in p� sjukhus f�r till exempel psykiska problem, alkohol- och drogmissbruk, hj�rtsjukdomar och diabetes. De v�rdas dessutom oftare p� sjukhus.

28 000 elever f�dda p� 1950-talet i Stockholm och Aberdeen i Skottland fick svara p� fr�gor om sina kamratrelationer i klassen. De har sedan f�ljts upp som vuxna.

� Cecilia Christner Riad

Tjejer tar lika mycket risker

Thu, 20 Oct 2011 16:03:46 +0200

Svenska tjejer tar lika mycket risker som killar, visar en ny avhandling i psykologi av Margareta Bohlin. Hon har studerat ungdomar mellan 15 och 20 �r. Tidigare har liknande studier i flera l�nder visat att killar tar mer risker �n tjejer. Men nu har det allts� �ndrats i Sverige.

� Tjejerna har f�tt tillg�ng till den offentliga arenan p� ett helt annat s�tt, s� de vill och f�rv�ntas g�ra det killarna g�r och g�r det ocks�, s�ger Margareta Bohlin.

Blyghet skyddar unga

Thu, 20 Oct 2011 14:15:44 +0200

De som tar det lugnt kommer ikapp

Ungdomar som kommer i puberteten tidigt riskerar att skolka oftare, prova alkohol och ha sex tidigare. De ser �ldre ut �n sina j�mn�riga,� k�nner sig �ldre och s�ker sig d�rf�r ofta till �ldre kompisar. F�r att passa in g�r de saker som de annars kanske inte skulle ha gjort.

Men tidigt utvecklade ungdomar som �r blyga g�r s�llan saker som de sedan �ngrar. Det visar ny forskning av bland andra psykologen Nejra van Zalk vid �rebro universitet.

� F�r�ldrar oroar sig ofta f�r sina blyga barn. D� kan det vara sk�nt att veta att blygheten kan fungera som ett skydd. Andra studier visar att blyga ungdomar kommer i kapp som vuxna. De tar det bara lugnare och undviker d�rf�r m�nga g�nger beteenden som kan f� konsekvenser, s�ger Nejra van Zalk.

Cecilia Christner Riad

Missa inte s�songens sista Psykologer l�ser b�cker

Mon, 05 Sep 2011 10:23:10 +0200

Den 1 december �r det dags f�r s�songens sista Psykologer l�ser b�cker. Publiken analyserar och diskuterar d� T�rningsspelaren av Luke Rhineheart tillsammans med inbjudna g�ster. Moderator f�r samtalen �r Jonas Mosskin, psykologstudent och bloggare samt Jenny J�gerfeld, psykolog och f�rfattare.

I centrum st�r de inre processerna hos karakt�rer som st�ller den viktiga fr�gan: Hur ska man egentligen leva sitt liv?

�Den h�r s�songen har Psykologer l�ser b�cker l�mnat samtidens psykologiserande bakom sig och v�nt blickarna mot de moderna klassiker som p� olika s�tt etsat sig kvar i v�rt minne. Samtalen har r�rt sig kring en brottsanklagad tj�nsteman, en skrivande flicka med nervsammanbrott och en k�t medel�lders kvinna. Under det sista samtalet �r f�rem�let en t�rningspelande psykoanalytiker.

�T�rningsspelaren av Luke Rhineheart

1 december avslutas s�songen med Luke Rhinehearts kultbok T�rningsspelaren. Huvudpersonen, en uttr�kad psykoanalytiker, best�mmer sig f�r att g�ra sitt liv mer intressant. Han sl�r t�rning om olika liv och p�b�rjar en genomgripande f�r�ndring av sin livssituation via okonventionella metoder s�som v�ldt�kter, mord och t�rningspartyn. Boken har inspirerat m�nga ton�ringar att s�tta krydda p� sitt liv. G�st �r psykoanalytikern och f�rfattaren Tomas B�hm.

Psykologer l�ser b�cker �ger rum p� Kulturhusets Bibliotek Plattan, torsdagar kl. 19-20.30. Samtalen har fri entr�. Psykologer l�ser b�cker genomf�rs i samarbete med tidningen Modern Psykologi och Psykologf�rbundet.

Varmt V�lkomna!

Jonas Mosskin & Jenny J�gerfeld

PS: G� med i Psykologer l�ser b�cker p� Facebook.

Intellektuell trekant med passion

Mon, 05 Sep 2011 13:39:19 +0200

Freud, Jung och Spielrein i filmdrama

Tre h�gt beg�vade, intellektuella och passionerade m�nniskor - i v�ldigt snygga kl�der. Det utlovar regiss�ren David Cronenberg i filmen A dangerous method, som handlar om Sigmund Freud, Carl Jung och Sabina Spielrein. Regiss�ren har noterat att m�nga i den moderna beteendeterapeutiska v�rlden har gl�mt bort psykoanalysens f�der - och m�drar - och �r glad att v�cka deras minne till liv f�r en bred allm�nhet.

�

Rysk-judiska Sabina Spielrein (Keira Knightley), drabbades som 18-�ring av d�tidens psykiska kvinnosjukdom, hysteri, och kom p� sjukhuset i kontakt med Carl Jung (Michael Fassbender). Jung ville pr�va den nya metoden psykoanalys p� henne, som han hade l�rt av sin mentor Sigmund Freud (Viggo Mortensen). Sabina Spielrein blev Jungs �lskarinna, utbildade sig sj�lv till l�kare och brevv�xlade med b�de Jung och Freud. N�r breven uppt�cktes p� 1970-talet uppm�rksammades hennes inflytande p� Jungs id�utveckling. Sabina Spielreins liv var dramatiskt, hennes familj f�rf�ljdes av Stalin och hon och hennes d�ttrar d�dades av nazisterna 1942.

Filmen, som baseras p� en pj�s av britten Christopher Hampton, koncentrerar sig p� den heta triangeln, d�r Sabina Spielrein p� olika s�tt lockar de b�da m�nnen, som inb�rdes har ett turbulent f�rh�llande. Jung br�t som bekant med Freud, tv� av m�nga tr�to�mnen var dr�mmar och sexualitet.

Svensk premi�r �r planerad n�gon g�ng mellan 2011 och b�rjan av 2012.

Nina Hedlund

Den jobbiga k�rleken

Tue, 23 Aug 2011 12:07:31 +0200

�r du kvinna �r risken stor att du drabbas h�rt om du inleder en romans p� jobbet. Man och k�r i en kollega? D� reagerar omgivningen mer positivt � och ibland till och med mer produktivt.

N�rmare h�lften av oss har gjort det, och tre fj�rdedelar har sett det i sin arbetsgrupp. Att m�nniskor blir k�ra i en kollega, chef eller underordnad tillh�r vardagen sedan vi fick k�nsblandade arbetsplatser.

Medan kv�llstidningar och veckopress g�rna skriver om k�rlek p� jobbet har den akademiska v�rldens inst�llning till �mnet hittills varit t�mligen njugg. I Sverige finns det organisationspsykologer som d� och d� tr�ffar p� fenomenet med k�rlek p� jobbet, men den inhemska forskningen lyser �n s� l�nge med sin fr�nvaro. Internationellt har det sedan mitten av 1970-talet publicerats ett par vetenskapliga artiklar i �mnet per �r.

Inom aff�rsv�rlden har k�rlek p� arbetsplatsen oftast setts som ett problem � antingen f�r att det l�gger till en privat och sexuell sf�r till en professionell relation som kan oroa kolleger och chefer, eller f�r att man fr�n f�retagets sida �r r�dd att k�rleksaff�ren ska avslutas och urarta i anklagelser om sexuella trakasserier. En del f�retag, som Systembolaget och tv-bolaget MTG, har d�rf�r uttalade och strikta riktlinjer f�r hur man ska agera om n�gra blir k�ra p� jobbet

� Vi kan aldrig f�rhindra att folk blir k�ra p� jobbet, s�ger Bert Willborg, MTG:s kommunikationschef.

� Men vi har en regel om att alla medarbetare ska skydda sitt oberoende. Det �r oh�lso�samt med en avdelning d�r chefen �r tillsammans med en medarbetare. H�nder det s� f�rv�ntar vi oss att de meddelar oss att s� har skett och s� omplaceras en av dem.

Willborg och MTG:s farh�gor �r inte ogrundade. Den forskning som finns visar att det d� och d� blir problem i arbetsgrupper d�r n�gra inleder en romans, s�rskilt om chefen �r ena parten och om gruppen uppfattar de inblandades motiv som jobbrelaterade.

"Vi kan aldrig f�rhindra att folk blir k�ra p� jobbet."

Ofta blir de inblandade mindre produktiva i b�rjan av ett f�rh�llande. �ven observerande kolleger blir mindre produktiva. Dessutom kan arbetsmoralen i gruppen sjunka i och med att negativt skvaller p�verkar gruppens samarbete.

N�r en chef har ett k�rleksf�rh�llande med en underordnad � s�rskilt om chefen �r en man och den underordnade en kvinna � f�r den underordnade ofta or�ttvisa f�rdelar som befordring, f�rbiseende med sen ankomst eller h�gre l�n. Detta skapar inte bara avundsjuka utan st�r hela ordningen f�r hur befordringar g�r till. Men eftersom m�nga f�retag numera �r medvetna om dessa konsekvenser kan det ocks� bli tv�rtom, s�rskilt i konservativa organisationsstrukturer: anst�llda som ing�r i en jobb�romans kan f� se sig st�ndigt f�rbig�ngna n�r det g�ller befordring eller l�ne�kning.

Men �ven om MTG:s policy kan verka logisk i ljuset av ovanst�nde fakta s� �r detta� l�ngt ifr�n hela sanningen. Tv�rtom �r dessa negativa konsekvenser l�ngt ifr�n legio. I USA ledde anklagelser om sexuella trakasserier efter en jobbromans till r�tteg�ng� i 51 fall mellan 1980 och 2004, trots att ungef�r tio miljoner k�rleksaff�rer uppskattas ha intr�ffat p� arbetsplatser i USA under samma tid. Om de som inleder en romans uppfattas ha �kta k�rlek som motiv och �r j�mlika kolleger, d� finns det snarare en m�ngd positiva konsekvenser som forskningen hittills har identifierat:

De inblandade i romansen blir mer produktiva, engagerade och motiverade p� jobbet, n�r de har k�rleksmotiv till f�rh�llandet. K�rlek mellan kolleger har ocks� ofta en positiv inverkan p� de andra kollegernas arbetsmoral och p� diskussionsklimatet i arbetsgruppen. En person som �r n�jd med sin jobbromans �r ocks� i st�rre utstr�ckning n�jd med sitt jobb.

I mer liberala f�retagskulturer �r inst�llningen till romantik p� jobbet mer �ppen och till�tande.

� Det �r n�got naturligt som h�nder. M�nniskor tr�ffas och blir k�ra, menar Anna Sveh�g, st�llf�retr�dande personalchef p� Ikea�varuhusen.

� Man umg�s mycket och delar intressen. Vi har en kultur p� Ikea som g�r att det �r roligt p� jobbet, det blir en positiv st�mning n�r man umg�s med sina kolleger.

Enligt forskningen p� omr�det �r det n�stan alltid den med l�gst rang, eller den som �r av kvinnligt k�n, som omplaceras n�r f�retagen griper in i p�g�ende k�rleksaff�rer. �ven i organisationer som �r mer positiva till att anst�llda inleder romanser p� jobbet har det i forskningen visat sig vara kvinnan som f�r ta eventuella obehagliga konsekvenser. Det kan handla om f�rakt fr�n medarbetare, f�rst�rd trov�rdighet, begr�nsade m�jligheter till framtida avancemang, f�rflyttningar och avsked. Det �r n�got som Ikeas Anna Sveh�g inte alls k�nner igen.

� Det �r absolut ingen sj�lvklarhet att medarbetaren flyttar p� sig om man blivit k�r i chefen. Vill n�gon byta avdelning s� kan det lika g�rna bli den med chefsposition. Vi ser det inte alls som ett problem och har ingen policy f�r hur det ska hanteras, s�ger hon.

� Vi tror p� att vara �ppna och �rliga. Det �r bra om de ber�ttar. De ber�ttar i de flesta fall sj�lvmant, och det �r ganska vanligt att personerna sj�lva vill byta avdelning f�r att de inte tycker att det �r s� bra att jobba ihop, menar Sveh�g.

N�t-kbt f�r sexmissbrukare

Tue, 23 Aug 2011 11:15:00 +0200

Ny behandling ger hopp �t hypersexuella

Snart kan det finnas behandling p� n�tet mot sexmissbruk.

Snart ska �ven sexmissbrukare kunna f� hj�lp via internet. Det �r Centrum f�r andrologi och sexualmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge som just nu utvecklar en kbt-baserad behandling.

� I andra studier, och vid andra tillst�nd, har vi sett att internetadministrerad behandling har samma effekt som att m�tas ansikte mot ansikte, s�ger Katarina �berg, psykolog och klinisk sexolog.

Hypersexualitet, som det ocks� kallas, inneb�r att tappa kontrollen �ver sitt sexuella beteende.
Det kan handla om tv�ngsm�ssig onani eller otyglad porrkonsumtion, vilket ofta g�r ut �ver arbetet eller familjen.

� I dag finns det ingen diagnos f�r hypersexualitet. Det beror delvis p� att man har varit oense om vilka som �r de drivande faktorerna. Det kan till exempel handla om tv�ngsbeteende eller om att f�rs�ka minska obehag och olust genom sex, f�rklarar Katarina �berg.

D�rf�r p�g�r �ven studier f�r att unders�ka hur det sexuella beteendet hos sexmissbrukare ser ut. Planen �r att starta behandlingen under h�sten 2011.

Strimman 2011-12: Psykologi i v�r tid

Mon, 08 Aug 2011 11:53:29 +0200

M�nniskan har i alla tider varit nyfiken p� sitt eget och andras beteende. Hur kan man f�rst� och underl�tta problem genom livet? �rets Strimmaf�rel�sningar bjuder p� aktuell forskning som studerar olika aspekter av m�nskligt beteende och utveckling.

TV-inspelningar

M�nga av Strimmaf�rel�sningarna har spelats in av ett TV-team. En del av f�rel�sningarna under l�s�ret 2011-2012 kommer ocks� att spelas in.

�

V�rd 2011-2012

V�rd f�r Strimma-f�rel�sningarna 2011-2012 �r Psykologi�och temat �r Psykologi i v�r tid. Presentat�r �r Gisela Eckert, lektor och forskare inom utvecklingspsykologi.

�mnet psykologi vid Link�pings universitet finns vid tv� avdelningar inom institutionen f�r beteendevetenskap och l�rande: Kognition, utveckling och handikapp (CDD) och Klinisk- och Socialpsykologi (CS). H�r finns s�v�l psykologprogram, psykoterapeutprogram som frist�ende kurser i psykologi. Forskning finns inom omr�dena utvecklingspsykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, pedagogisk psykologi, neuropsykologi och kognitiv psykologi.

�

Program

Nyhet! Vid varje tillf�lle �r det tv� stycken f�rel�sare.

Tisdagen den 6 september 18.00-19.30

Vad sp�dbarnet beh�ver: Trygghet och minne!

Vad �r trygghet? Hur blir barn trygga och vilken roll spelar f�r�ldrarnas egna erfarenheter av n�ra relationer? Anknytningsteorin ger en f�rklaring till hur trygghet uppkommer hos sp�dbarn och vilken betydelse den har f�r barnets fortsatta utveckling och personlighet.

Sp�dbarnets minnesf�rm�ga �r mycket st�rre �n vad vi tidigare trott. F�rm�gan att forma vanor och att l�ra sig av sina erfarenheter finns med andra ord redan fr�n b�rjan. Som vuxen kan man d�rf�r undra varf�r vi gl�mmer v�r barndom n�r sp�dbarnet minns s� v�l.

Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi och Anneli Frostell, lektor i psykologi

Tisdagen den 18 oktober 18.00-19.30

En huligan g�r ingen kravall

Varf�r uppst�r konfrontationer och kravaller i samband med demonstrationer och sportevenemang? Vanliga f�rest�llningar �r ofta att det �r br�kstakar och egenskaper hos de som samlats som �r den huvudsakliga orsaken, men vad s�ger forskningen? F�rel�sningen baseras p� ett m�ng�rigt forskningsprojekt om vad som h�nder n�r stora grupper samlas; varf�r vissa urartar och �verg�r i kravaller medan andra kan fortl�pa fredligt. Del av f�rel�sningen kommer att fokusera p� en specifik studie av hur LHC- och AIK-supportrar agerar i samband med match. Spelarna p� isen k�mpade om att vinna matchen, men det var inte den enda kampen som p�gick. Vid sidan av isen spelades en match i matchen mellan supportergrupperna. Hur det gick i matchen p� isen vet vi, men vad h�nde egentligen p� st�platsl�ktaren?

Michael Rosander, lektor i psykologi & Sara Vestergren, masterexamen i Psykologi

Tisdagen den 29 november 18.00-19.30

Empati i v�r tid � vilka v�ljer vi att hj�lpa?

M�nga m�nniskor �r i behov av hj�lp, men trots detta v�ljer vi bara att hj�lpa vissa. Hur kommer sig detta? Vilka v�ljer vi att hj�lpa? Varf�r? Ofta f�ruts�tter vi att de syns�tt och v�rderingar som vi sj�lva har �r de enda sanna och riktiga. Vi s�tter allts� v�r egen kultur i centrum och betraktar och bed�mer v�rlden utifr�n v�r egen position och erfarenhet. Kan empati motverka egoism och etnisk tr�ngsynthet?

Forskning visar �ven att m�nniskor �r speciellt ben�gna att hj�lpa andra n�r deras �den, behov eller personhistoria beskrivs p� ett s�tt som v�cker k�nslor. K�nslor av sympati �r alltid st�rst f�r en enstaka individ medan om antalet individer i behov av hj�lp �kar s� minskar paradoxalt nog v�r vilja att hj�lpa. V�r f�rm�ga att k�nna medk�nsla verkar allts� vara begr�nsad. Hur kan vi motverka denna form av k�nslotrubbighet och agera f�r de som �r i st�rst behov av hj�lp?

Daniel V�stfj�ll, lektor i psykologi & Chato Rasoal, lektor i psykologi

Tisdagen den 24 januari 18.00-19.30

Del 1: Varf�r ut�var vissa v�ld?

Hur kan man ge sig p� och misshandla en annan m�nniska? En taskig barndom, droger, kvinnof�rakt, influenser fr�n dataspel, socialt utanf�rskap, maktbeg�r � det r�der ingen brist p� teorier om orsakerna till f�rekomsten av misshandel. Forskningen har hittills framf�r allt fokuserats p� att kartl�gga riskfaktorer som h�nger samman med v�ldsut�vande, men f� studier finns kring de psykologiska mekanismer som ligger bakom en m�nniskas ben�genhet att ta till v�ld.

Clara M�ller, doktorand i psykologi

Del 2: Terapi p� n�tet, �r det m�jligt?

Under senare �r har internetbehandlingar pr�vats mot �ngest och depressioner, tinnitus och s�mnst�rningar, trassliga relationer och mycket annat � ofta med goda resultat. I praktiken g�r det till s� att deltagaren under 2 m�nader f�r g� igenom ett behandlingsmaterial som tills stora delar best�r av text men d�r man �ven f�r st�d fr�n en behandlare. Under f�redraget kommer fler exempel ges p� hur modern informationsteknologi kan anv�ndas i behandling.

Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi

Tisdagen den 7 februari 18.00-19.30

Hur hj�lper vi barn som har sv�rt att l�ra sig l�sa eller r�kna?

Att kunna l�sa �r en f�ruts�ttning f�r att kunna till�gna sig kunskap inom de flesta �mnen i skolan. Kraven p� l�sf�rm�gor �kar ocks� i samh�llet. �ven r�knef�rdigheter �r viktiga f�r framtida skolframg�ng och i vuxenlivet. Relativt m�nga elever riskerar samtidigt att f� problem med att l�ra sig l�sa eller r�kna. F�rel�sningen kommer att handla om hur dessa olika sv�righeter kan beskrivas och hur vi kan anpassa undervisning i l�sning och matematik till olika elevers varierande behov. Forskning kan i dag s�ga en hel del om hur detta b�r g� till.

Stefan Gustafson, lektor i psykologi & Rickard �stergren , doktorand i psykologi

Tisdagen den 20 mars 18.00-19.30

N�r jag inte h�r � om annorlunda h�rsel

Med nedsatt h�rsel, i bullriga milj�er, eller med �kande �lder h�r vi inte s� snabbt och smidigt som vi �nskar. Det finns individuella skillnader i att kunna lagra information under kort tid och samtidigt kunna ignorera andra st�rande faktorer. Dessa bidrar till hur v�l man �nd� kan rekonstruera och f�rst� vad som sagts.

Cochleaimplantat (CI) �r h�gteknologiska h�rselhj�lpmedel som g�r det m�jligt f�r d�va och gravt h�rselskadade personer att uppfatta ljud och tal. B�de vuxna och barn som h�rt tidigare men f�rlorat sin h�rsel kan f� CI, liksom barn som f�ds d�va. Den h�rsel man f�r genom CI skiljer sig p� m�nga s�tt fr�n normal h�rsel.

Jerker R�nnberg , professor i psykologi & Malin Wass, postdoktor i handikappvetenskap

F�rel�sningsserien Strimman arrangeras av Filosofiska fakulteten vid Link�pings universitet, i samverkan med Akademiska f�reningen och Folkuniversitetet. Fri entr� till samtliga f�rel�sningar. V�lkomna!

V�gbeskrivning och kontakt, se� Strimmans sida p� liu.se

World of schoolwork

Thu, 16 Jun 2011 19:06:16 +0200

Studenter blev b�ttre av rollspel

Mycket monotona moment �r vanliga inslag i onlinerollspel. Att till exempel patrullera ett omr�de under l�ng tid f�r att leta upp vildsvin att klubba ihj�l, n�r en uppdragsgivare har best�llt vildsvinsbetar. Timmar av �ndl�sa musklick tragglar sig spelarna igenom. De betalar till och med en m�nadsavgift f�r att f� g�ra det. F�r med tillr�ckligt m�nga XP utvecklas din karakt�r till en ny niv� � level.

Professor Lee Sheldon vid Indiana university, USA, har i sina kurser framg�ngsrikt pr�vat ett betygssystem som bygger p� samma mekanismer som World of warcraft, det mest popul�ra online-rollspelet n�gonsin med �ver 12 miljoner spelare.

Han delade in studenterna i klaner som utf�rde uppdrag (grupparbeten), en presentation blev ett �ventyr och r�tt svar p� tentan likst�lldes med att nedk�mpa en fiende. F�r varje avklarad uppgift fick studenterna det som alla World of warcraft-spelare dr�mmer om: XP, �erfarenhetspo�ng�. N�r studenterna n�dde en ny level kl�ttrade de i st�llet ett steg p� betygsskalan.

I kursutv�rderingen var studenterna mycket positiva. De gillade att delas in i klaner f�r att samarbeta mot gemensamma m�l. Nu var det just speldesign som de studerade, och d�rf�r kan de antas vara intresserade av spelsystem som pedagogik �ven p� ett slags metaniv�. Om algebrakursen kan f�rvandlas till episk saga �terst�r att se.

� Magnus Johansson

De gl�mska minns iallafall sina k�nslor

Thu, 16 Jun 2011 19:02:21 +0200

Ny forskning visar att k�nslorna best�r

Det �r meningsfullt att h�lsa p� gamla f�rvirrade och gl�mska sl�ktingar, �ven om de inte verkar minnas att du har varit d�r. M�nniskan f�rlitar sig inte bara p� minnet av en specifik h�ndelse f�r att k�nna lycka efter�t.

Kanske k�nns det l�nl�st att bes�ka en sl�kting med l�ngt framskriden demens som inte k�nner igen sina n�ra. Den sjuka har ju �nd� gl�mt bes�ket bara n�gra minuter efter att man skilts �t. Vad �r det f�r id� med att gl�dja n�gon n�r detta gl�ms bort direkt?

Men det �r inte meningsl�st. En amerikansk studie om k�nslor utan minnen visar att k�nslan stannar kvar �ven om minnet har tappats bort. Studien baseras p� fem personer som var n�stan helt of�rm�gna att lagra nya minnen p� grund av skada i hippocampus, en struktur i hj�rnan som �r central f�r minnet. En s�dan skada kan ge samma effekt som sv�r alzheimer.

Deltagarna fick, liksom ocks� friska kontrollpersoner, se kortare filmsekvenser som var v�ldigt roliga eller v�ldigt sorgliga. Ungef�r sex minuter senare testades deras minne av filmklippet. De friska kom ih�g i genomsnitt 30 detaljer fr�n vad de just hade sett, medan de minnesskadade presterade uselt. En kvinna kom inte ih�g ett dugg.

�

DE FICK OCKS� uppge sin k�nslostatus vid fyra tillf�llen efter�t. Och trots d�ligt eller obefintligt minne av vad som hade h�nt, k�nde sig deltagarna glada efter roliga filmer och nedst�mda efter sorgliga. Hos personer med minnesskada kunde s�rskilt de m�rka k�nslorna sitta kvar en l�ng stund. Ett par av f�rs�kspersonerna klargjorde f�r forskarna att de ofta f�rs�ker komma p� vad det �r som g�r dem ledsna n�r de k�nner s�, och att detta gr�vande f�rst�rker k�nslan.

Forskarna, vars studie publicerats i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Pnas, kan inte f�rklara de processer i hj�rnan som frikopplar k�nsla fr�n minne. Hos friska m�nniskor, som kan skapa sinnesst�mning utifr�n upplevelser, �r det v�ldigt sv�rt att skilja h�nan fr�n �gget, minne fr�n k�nsla.

� Maria L�fstedt

Ordet: "What the hell-effekt"

Thu, 16 Jun 2011 18:53:28 +0200

Bantarens v�rsta fiende? I ett experiment fick n�gra personer �ta en bit pizza, som de lurades att tro var st�rre �n andra deltagares bit. Sedan erbj�ds de att provsmaka kakor, s� m�nga de ville �ta. De bland deltagarna som bantade och som fick vad de trodde var en extra stor bit pizza, �t betydligt fler kakor �n de som inte bantade. Forskarna f�rklarade detta med att de som inte gick p� diet helt enkelt kompenserade sin stora pizzabit med att �ta f�rre kakor, medan bantarna i st�llet s�g dagen som �f�rst�rd� och att de lika g�rna kunde passa p� att �ta s� mycket gott de bara kunde.

� Gisela J�nsson

Deppigare med musik?

Thu, 16 Jun 2011 18:48:18 +0200

Ungdomar som lyssnar mycket p� musik �r betydligt oftare deprimerade �n de som l�ser mycket b�cker. Det visar en studie vid University of Pittsburgh school of medicine publicerad i Archives of pediatric and adolescent medicine. Forskarna fr�gar sig dock vad som �r h�nan och vad som �r �gget. Kan mycket musik leda till depression eller lyssnar man mer n�r man �r deprimerad som ett s�tt att fly? Och man kan ju undra om man blir mindre deprimerad av att l�sa b�cker eller om man tv�rtom kan koncentrera sig p� att l�sa b�cker n�r man inte �r deprimerad.

� Cecilia Christner Riad

Att tvingas le t�r p� krafterna

Thu, 16 Jun 2011 18:36:18 +0200

Men inte om man t�nker p� n�got roligt

En studie av busschauff�rer i USA visar att det inte l�nar sig att l�tsas vara glad. F�r d� blir man mindre glad. I tv� veckor f�ljde forskarna en grupp bussf�rare. Att kunna le mot passagerare ing�r i deras jobbuppgifter. Men m�nga gick av sina skift olyckliga; att f�rs�ka d�lja sina k�nslor och le hela dagen t�rde p� krafterna. De p�tvingade leendena fick negativa k�nslor under ytan att upplevas som �nnu mer p�tr�ngande. D�remot var professionella leenden inga problem f�r dem som lyckades framkalla glada tankar och behagliga.

Joanna Rose

Ljus framtid f�r psykologer

Fri, 06 May 2011 15:16:22 +0200

Den som v�ljer att s�ka till den fem�riga psykologutbildningen i v�r har goda framtidsutsikter. I alla fall enligt fackf�rbundet SACO som har r�knat p� vilka yrkesgrupper som det kommer att r�da brist p� �r 2015. Antalet som utbildas just nu r�cker n�mligen inte f�r att t�cka upp f�r alla psykologer som g�r i pension de n�rmaste �ren. Dessutom, p�pekar SACO, s� efterfr�gas psykologisk kunskap p� allt fler h�ll i samh�llet, vilket g�r att arbetsmarknaden f�r den som l�ser till psykolog h�ller p� att vidgas.

� Jonas Mattsson

Hj�rnaktivitet avsl�jar framtida viktuppg�ng

Fri, 06 May 2011 15:02:04 +0200

Bilder p� mat synligg�r matlusten

De 48 kvinnliga medicinstudenterna trodde att Kathryn Demos studie handlade om att k�nna igen m�nniskor. Samtidigt som de betraktade 480 bilder av hus, m�nniskor, mat, djur, milj�er, folk som drack alkohol och sexscener fick de sina hj�rnor skannade med magnetresonanskamera. Men egentligen handlade unders�kningen om vikt. N�r f�rs�kspersonerna fick titta p� matbilder, visade det sig att de kvinnor som hade starkast aktivitet i en del av hj�rnan som �r kopplad till lust, ocks� var de som, sex m�nader efter unders�kningen, hade �kat sitt BMI mest.

� Lotta Fredholm

KBT lindrar sprutskr�ck hos gravida

Fri, 06 May 2011 14:50:48 +0200

� och leder till smidigare f�rlossningar

Hos gravida tilltar ofta r�dslan f�r sprutor och blod, vilket kanske inte �r s� konstigt med tanke p� all provtagning. Om r�dslan f�ngas upp i tid kan kognitiv beteendeterapi, kbt, hj�lpa. Det visar en avhandling vid Link�pings universitet. Mer �n sju procent i studien led av sprutskr�ck.

� Kvinnorna med sprutskr�ck hade h�gre halter av stresshormonet kortisol i saliven �n de friska, s�ger specialistl�kare Caroline Lilliecreutz. Det kan p�verka fostrets nervsystem. De sprutr�dda l�per ocks� st�rre risk f�r komplikationer vid f�rlossningen.

� Cecilia Christner Riad

Plats p� scen f�r f�r�ldraf�rvirringen

Thu, 10 Mar 2011 18:07:38 +0100

Unga Klara tar sig an barnuppfostran

Ett lyckat barn �r en statusmark�r. M�nga av dagens f�r�ldrar h�ller p� att g� av p� mitten i sina ambiti�sa anstr�ngningar att vara goda uppfostrare.

� Vi p� teatern vill inte tala om hur man ska vara som f�r�lder, men vi kan spegla och f�rdjupa den aktuella diskussionen om uppfostran, s�ger Erik Uddenberg, dramaturg p� Unga Klara i Stockholm.

Han har skrivit de tv� pj�serna Uppfostrarna och De ouppfostringsbara, som tillsammans �r en av de f�rsta delarna av Unga Klaras fler�riga projekt om f�r�ldraskap p� 2010-talet.

� Den gamla f�r�ldraauktoriteten finns inte l�ngre och vi efterstr�var inte lydnad. Vi s�ker ett f�rh�llningss�tt som grundar sig i dialog med barnet, en sorts f�rhandlingsfamilj som st�ller stora krav n�r vi ska tala om gr�nser eller l�sa konflikter.

Erik Uddenberg, som sj�lv �r pappa till en �tta�ring och en tio�ring, lever mitt i det f�rvirrade f�r�ldraskapet med goda ambitioner. Han tycker att Nanny-akutens nya typ av skamvr�, d�r barnet ska sitta p� en pall och t�nka �ver sina synder, �r hemsk. Men han har testat guldstj�rne-metoden och l�tit sina barn v�xla in superstj�rnor mot bel�ningar f�r gott uppf�rande.

� Som r�dvill f�r�lder �r det l�tt att greppa det halmstr� som en metod kan vara, s�ger han.

Som andra f�r�ldrar f�rs�ker han vara sn�ll utan att bli mesig och k�nner sig misslyckad n�r han tappar koncepterna och blir f�r arg. Och han grunnar p� om dagens form av aga, datorf�rbud, �r r�tt s�tt att straffa.

Konsumtion och prestation s�tter press p� f�r�ldrar och barn, tycker Erik Uddenberg.

� I st�llet f�r att bara dega och umg�s med varandra n�r det blir lite d�tid, s� g�r f�r�ldrarna med barnen p� en �avslappnande� yogaaktivitet, exemplifierar han.

Men det finns ocks� positiva trender: n�rvarande pappor och ett stort intresse f�r hur barn k�nner, t�nker och tycker. Dessutom goda uttolkare av ett lyssnande f�r�ldraskap � exempelvis Jesper Juul och Lars H. Gustafsson.

Erik Uddenberg vill att vi ska uppfatta pj�serna som roliga, sorgliga och gripande. Att vi ska k�nna att vi duger som f�r�ldrar och barn, trots att vi g�r fel ibland. Och att det alltid �r den grundl�ggande orubbliga k�rleken som r�ddar oss.

� Nina Hedlund

Sura gubbar har alltid varit sura

Thu, 10 Mar 2011 18:04:09 +0100

Men med �ren lugnar vi ner oss

Sura, gamla gubbar �r en nidbild av �ldrandet. De har inget med �ldrandet i sig att g�ra, utan �r bara sura, unga m�n som har blivit gamla. Det menar psykologiprofessor Laura Carstensen vid Stanford university i USA. Hon har lett en unders�kning om utvecklingen av k�nslom�ssig stabilitet.

Unders�kningen p�gick i tolv �r och 180 amerikaner mellan 18 och 94 �r deltog. Under en vecka vart femte �r skulle de svara omedelbart n�r en s�kare, som de bar p�, pep. Fr�gorna handlade om hur lyckliga, n�jda och tillfreds de var just precis d�. Laura Carstensens slutsats �r att folk i allm�nhet blir k�nslom�ssigt stabilare ju �ldre de blir.

� Det betyder att i takt med att befolkningen �ldras i v�stv�rlden, s� blir v�ra samh�llen klokare och v�nligare, s�ger Laura Carstensen.

� Cecilia Christner Riad

�ven hunden m�r bra av husses kel

Thu, 10 Mar 2011 17:25:41 +0100

Oxytocin s�nker halterna av stresshormon

Att kela med hunden fungerar p� samma s�tt som amning. Kel och amning fris�tter oxytocin som brukar kallas ett �m� bra-hormon�, vilket s�nker halterna av stresshormonet kortisol. Det ger v�lbefinnande, �kad social f�rm�ga och s�nkt blodtryck, hos b�de m�nniskor och hundar.

Det �r Linda Handlin vid Forskningscentrum f�r systembiologi, H�gskolan i Sk�vde, som i sin doktorsavhandling har unders�kt hormonniv�er hos ammande m�drar, hund�gare och hundar.

� Att oxytocin fris�tts hos tv� m�nniskor i en intim situation �r inget nytt. Men att detta �ven kan ske mellan tv� olika arter som m�nniska och hund har ingen visat f�rut, s�ger Linda Handlin.

Det �r sedan tidigare k�nt att hund�gare ofta har l�gre blodtryck och b�ttre �verlevnadsstatistik n�r det g�ller hj�rt-k�rlsjukdomar �n m�nniskor som lever utan husdjur. En f�rklaring �r att hundpromenaderna leder till b�ttre kondition och d�rmed b�ttre h�lsa. Men eftersom oxytocin fris�tts n�r vi kelar med hunden och det kan leda till s�nkt blodtryck, s� tyder Linda Handlins forskning p� att det kan vara direkt h�lsosamt att klappa hunden.

� Jesper Nystr�m

Ljuv musik ger riklig bel�ning

Thu, 10 Mar 2011 16:05:32 +0100

Dopamin fl�dar n�r musiken ger g�shud

Ryser du av v�lbehag n�r du lyssnar p� Elvis? I s� fall �kar �ven uts�ndringen av dopamin i din hj�rna. Till och med blotta f�rv�ntan om att f� lyssna p� njutningsfylld musik p�verkar hj�rnans dopaminuts�ndring.

Det har en kanadensisk forskargrupp visat. Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll i hj�rnans bel�ningssystem och hj�lper till att �ka v�r motivation att �gna oss �t beteenden som �r viktiga f�r v�r �verlevnad, exempelvis att ha sex och �ta god mat.

I unders�kningen m�tte forskarna f�rs�kspersonernas dopaminniv�er i samband med att de lyssnade p� musik som gav upphov till g�shud, f�r�ndrad hj�rtrytm och andra tecken p� v�lbehag.

� Vad vi vet �r det h�r f�rsta g�ngen som n�gon har kunnat visa att en abstrakt bel�ning som musik kan leda till dopaminuts�ndring, s�ger Robert Zatorre, en av forskarna bakom uppt�ckten.

� Linnea Lindholm

Sl� d�v�rat till borren

Thu, 10 Mar 2011 12:59:51 +0100

Det �r ljudet som s�tter skr�ck i patienterna

Ljudet fr�n borren �r det som folk �r mest r�dda f�r i tandl�karstolen. En ny brittisk uppfinning som tar bort ljudet fr�n tandl�karborren kan hj�lpa patienter med tandl�karskr�ck. Prototypen liknar en kombination mellan �ronproppar och h�rlurar: den filtrerar bort ljudfrekvenserna fr�n borr och annan tandl�karutrustning, men sl�pper igenom tandl�karens r�st. Genom att koppla anordningen till sin mobiltelefon eller Ipod kan patienten lugnt lyssna p� sin favoritmusik medan tandl�karen skrider till verket.

� Linnea Lindholm