Så slutar ni bråka på semestern

"När känslorna är starka upprepar vi välkända beteendemönster, vi har inte möjlighet att förändras precis då."

När människor är riktigt arga, gör sig kroppen redo för strid. Vi spänner musklerna, och blir extremt känsliga för nya eventuella hot. Dessutom minskar tillgängligheten till hjärnans mer civiliserade funktioner, som långtidsminne och förmåga att lösa problem. När vi är känslomässigt uppjagade, när kroppen är uppfylld av känslor, har vi svårt att uttrycka behov, skriver den välkände psykologen Alan E. Fruzzetti i sin bok The high conflict couple – a dialectical behaviour therapy guide to finding peace, intimacy & validation. Då förvandlas blixtsnabbt sorg, skam och irritation till brinnande ilska och attack. Att uttrycka ilska, när det är andra känslor som ligger bakom, stjälper mer än det hjälper, menar Fruzzetti. När din partner utsätts för dina utbrott svarar han eller hon troligen med samma mynt: sorg eller skam förvandlas till – berättigade – motattacker.

1) Se till att de värsta känslostormarna lägger sig. Benämn och acceptera dina känslor. Trösta dig själv som om du vore en vän som har drabbats av besvikelse, skam eller sorg. Gå en promenad, ta ett bad, prata med en vän eller aktivera dig tills din kroppsliga upphetsning slutar lägga krokben för din förhandlingsförmåga och logik.

2) Acceptans och  problemlösning
a) Släpp önsketänkandet. ”Snart kommer Lasse att fatta att han måste ändra sig.” Känslan av att ha rätt och att den andra ska erkänna sig ha fel, är ingen bra motivation för att förändra beteendet, menar Fruzzetti. Även om du har vunnit fighten om vem som logiskt sett har rätt, kommer det sannolikt inte att leda till förändring, snarare väcka motstånd. När känslorna är starka upprepar vi välkända beteendemönster, vi har inte möjlighet att förändras precis då, skriver Fruzzetti.
b) Be om förändring i handling, inte i attityd. Händer det att du tänker: ”Jag vill att du ska vilja förändras!”? Din partner kan ändra sitt beteende med sin medvetna kontroll, men han eller hon kan inte byta åsikt på beställning. Viljan till förändring är svår att finna, framför allt om du försöker gräva fram den genom att lyfta fram din partners alla ofullkomligheter och brister. Att kräva att din partner ska ändra attityd i stället för att bete sig annorlunda kan i själva verket hindra förändring.
c) Gör ditt önskemål om förändring mätbart och specifikt. Fundera på hur du själv upplever omgivningens krav på dig. ”Bli en mer ansvarstagande mamma” eller ”Vara mindre lat på jobbet”, kan låta överväldigande svårt och gör dessutom förändringarna omöjliga att utvärdera. I stället för att säga: ”Du måste ta mer ansvar för barnen i vardagen”, kan du säga: ”Jag vill att du ska tvätta barnens kläder en gång i veckan och köpa nya kläder när något plagg går sönder.” Börja med något som går att uppnå och förändra ditt eget beteende i utbyte: ”Om du gör det här, lovar jag att se en rolig actionfilm med dig varje vecka!”
d) Det är lättare att börja göra något bra än att sluta med något dåligt. Det gäller för både dig och din partner! Om din partner slänger strumpor på golvet varje dag, ställ en snygg tvättkorg där han eller hon brukar byta om. Presentera den som strumpkorgen, i stället för att tjata om den slängda tvätten på golvet. Kom ihåg att vanor tar lång tid att förändra, även när du väl har bestämt dig för att göra det.