Stenkoll på kognitiv beteendeterapi

 Under 2010 har primärvården fått skärpta krav på att erbjuda KBT-behandling till människor som söker för nedstämdhet, ångest eller smärtproblematik. Detta ställer helt nya krav på personalen på vårdcentralerna som ska se till att kraven efterlevs. Många gånger saknas dock tillfredsställande kunskaper i KBT-behandling.

– Den som ska jobba med rehabilitering inom primärvården måste ha KBT-kompetens motsvarande steg 1, berättar Steven Linton. Här kommer vår nya bok att fylla ett stort behov.

Det första du som terapeut får lära dig i boken är hur du etablerar en god kommunikation med klienten. Nästa steg är så kallad psykoedukation, ett kraftfullt verktyg inom KBT som handlar om att klienten får lära sig om sitt problem och vad hon eller han kan göra för att må bättre.

– De två första stegen, god kommunikation och psykoedukation, bör alltid ingå i terapin, säger Steven Linton. Tillsammans lägger de grunden för den fortsatta terapin.

"Författarna har skapat en verktygslåda där du som psykoterapeut fritt plockar de lämpligaste verktygen i en given situation."

 Ett annat verktyg som presenteras i boken är hur man arbetar med mål och värderingar. Här kan terapeuten och klienten föra ett samtal om vad som verkligen är viktigt i livet. Att lägga tid på detta ökar ofta motivationen hos den som sökt hjälp. Det handlar om att hitta fram till egna drivkrafter och inte bara sträva efter sådant som man tror är önskvärt. Och utifrån värderingarna kan man sätta upp konkreta mål.

 – Att fokusera på mål utifrån värderingar i psykoterapi är något som har blivit allt vanligare under de senaste tio till femton åren.

Steven Linton tillägger:

– Samtalen om mål och värderingar ger också tillfälle att prata om att det viktigaste kanske inte är att bli helt fri från problemet. Vad det handlar om är att kunna leva ett så gott liv som möjligt, trots eventuell smärta, rädsla eller nedstämdhet. 

När vi formulerar positiva mål i stället för negativa fungerar allt bättre. I stället för att säga: ”Jag vill slippa ha ont!” får man till exempel prova att tänka: ”Jag vill göra fler roliga saker med min familj trots att jag har ont.”

Det kan ibland vara problematiskt när någon kommer till en behandling för att en annan person har krävt det. Ibland är det arbetsgivaren som skickat klienten till rehabilitering. Andra gånger kanske det är den övriga familjen som tycker att en familjemedlem behöver terapi. Detta, menar Linton, är vanligt vid till exempel alkoholmissbruk.

– Då måste man hjälpa klienten att hitta sina egna värderingar. Annars blir det svårt att komma framåt.

I kognitiv beteendeterapi försöker man fokusera på det som fungerar i en människas liv. Därför är det väldigt bra att jobba utifrån mål och värderingar. Man får tillfälle att bena ut vad som faktiskt redan fungerar bra, och vad man kan förbättra.

– Om du till exempel har en klient som är missnöjd med sitt slitiga städjobb kan ni börja med att utforska hans värderingar. Kanske kommer han fram till att det finns mycket annat i livet som är bra och som faktiskt är viktigare för honom. Det kan vara så att han inte orkar eller vill lägga ner de resurser som krävs för att förändra sitt yrkesliv.

När terapeuten har lagt grunden för god kommunikation, uppmuntrat klienten att lära sig om problemet (s k psykoedukation) och kanske utforskat hans eller hennes värderingar är det dags att börja arbeta med några av de andra verktygen som presenteras i boken. Hemuppgifter brukar vara en effektiv del inom de flesta KBT-behandlingar. Andra verktyg är problemlösning och avslappningsövningar.

"Förutom vid depression, ångest och stress är KBT-verktygen användbara vid smärtbesvär, sömnsvårigheter, tvångssyndrom och en rad andra diagnoser."

Beteendeaktivering är speciellt lämpligt vid nedstämdhet och depression, men det fungerar också bra vid smärtillstånd och vid undvikandebeteenden i samband med ångest.

– Beteendeaktivering kan handla om att man kommer överens om att klienten varje dag ska ta en tjugo minuter lång promenad. Eller att man ska äta lunch med en vän minst en gång i veckan.

Ytterligare verktyg som beskrivs i boken är beteendeexperiment, exponering och träning i medveten närvaro.

Steven Linton och Ida Flink rekommenderar att man mot slutet av terapin antingen jobbar med att hantera motgångar eller tränar på hur man kan vidmakthålla framsteg. Dessa två verktyg presenteras i bokens sista kapitel.

12 VERKTYG I KBT beskriver de vanligaste verktygen i kognitiv beteendeterapi. Oavsett om det är depression, ångest, smärta, stress eller något annat klienten söker hjälp för är den en utmärkt guide för behandlaren. Den vänder sig till alla som arbetar eller vill börja arbeta med KBT och till andra som är intresserade av ämnet.

Beställ boken här.

Läs mer om kognitiv beteendeterapi här.